Vad
tätar man med under beslag på en
nyrenoverad båt...?
Om passformen mellan ytorna är god är det ur rötsynpunkt
det bästa
att använda blymönjekitt.
Recept på mönjekitt
Rör ihop 1 liter järnmönjepulver (ca 1.9 kg) med 3 dl rå linolja.
Denna blandning skall utföras grannlaga, använd gärna
den billiga typen av färgomrörare till borrmaskin som Clas
Olsson säljer
för. Smält sedan 1 liter fårtalg och häll ned
detta i blandningen och rör tills den stannar.
Kittet får en konsistens som smör.
Vanligaste användningsområdet är som rötsskydd/tätning
mellan bord och huggna träspant samt mellan laskbrickor och bord. Tycker
att du endast skall använda denna blandning mellan konstruktionselement
där du verkligen ser en rötrisk, ytor med mönjekitt emellan
kan trots galopperande röta i kringstrukturen klara sig en mansålder.
Under beslag som skall lossas lite oftare och där blymönjekittets
pigmentering är ett problem (tex vid fernissade ytor) kan man smälta
lite av tjärblandningen Ettan och pensla på och sedan jämna
ut detta till en plan bädd med en spackel. Värms spackeln så fastnar
ej den rätt trådiga Ettan på bladet. Vill man ha en mindre
fast form på Ettan kan man smälta lite av denna och tillsätt
lite trätjära och sedan prova om den svalnade blandningen är
tillfyllest. Denna blandning är perfekt bakom tex en relingslist av metall
enär man erhåller tätning och fungicid (=rötskydd) effekt
i ett. Viktigt är här att efterdra listen efter en stund då den
till en början flyter på bädden som långsamt pressas
ut resp in i ev håligheter. Att limma en sådan list med Sika skall
nog endast tillgripas när ytorna har dålig passform då en
demontering av en sådan Sikalimmad list torde bli tålamodsprövande.
Dock har gummiblandningar fördelen att ej rinna vid höga temperaturer.
Att ta bort Ettan resp blymönjekitt sker enklast genom att sickla bort
det grövsta en kall dag och sedan efter att ha värmt med värmepistol
torka bort resten med en terpentintrasa.
Men beslag som som halkipar, ventilramar och annat tar du väl bort innan
du slipar och fernissar på vintern? Ty om du gör på det viset
behöver du knappast använda någon av de "giftguckor" jag
beskrivit ovan. Får du härvid problem med dåliga gängor
i träet så känner du säkert till att detta lätt åtgärdas
med förtjockad epoxy.
Stävhylsor till propelleraxlar brukar man omvira med tjärdrev som
sedan väts med mönja innan man driver in hylsan. Om passformen är
dålig i akterstäven smälter man trätjärbeck och häller
in detta i mycket hett tillstånd varefter det stelnar på plats
och gjuter fast hylsan.
Ett annat bra gift för undervattensdelar är stenkolstjära vilken
man i analogi med metodiken ovan kan blanda med smält Ettan. Stenkolstjära
kallas i träbranschen för kreosotolja och är näst ACC-medlen
världens bästa träskyddsmedel. Du känner säkert igen
doften från träslipers och telefonstolpar. Genom att blanda stenkolstjära
i smält Ettan är jag övertygad om att resultatet ej torde stå blymönjekittet
långt efter vad gäller den fungicida effekten.
Avslutningsvis tycker jag som de flesta andra att man skall vara
försiktig
med toxiska preparat. Bakom alla metallbeslag bildas dock kondens vilket motiverar åtminstone
Ettan om beslagen ej lossas årligen enligt min uppfattning. Beslag av
brons samt mässing är mindre lömska än dito av rostfritt
tack vare kopparens närvaro i de förstnämnda legeringarna.
(Tips från Jörgen Karlsson) |